Senaste inläggen

Av Malin - 11 januari 2019 20:48

Till minne av Ella (2004-2018) och lilla Siri (2010-2018).

Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva något liknande än detta år, där vi slitits mellan strimmor av hopp och djup förtvivlan. I somras fick jag slutligen ta farväl av först Ella, sedan Siri inom bara fyra veckor. Jag trodde inte att mitt hjärta skulle klara detta, att ta bort en liten vovva som bara precis fyllt 8 år, men hon hade cancer i knät och det fanns ingen rimlig lösning.


Men så börjar det om...

För inte ens en månad efter att jag plötsligt blivit ofrivilligt hundlös flyttade denna lilla pärla hem till oss från Hundstallet! En 1,5 år gammal spetsblandishane, som vi döpt till Nimbus. Det var inte riktigt planerat och är verkligen inte likt mig, tror att jag fick lite panik... Men jag är så glad över beslutet, jag känner mig inte hel utan hund och det är underbart att leva med ung och frisk jycke.

Av Malin - 7 oktober 2017 16:31

Det har varit tyst här ett bra tag, och det har sin anledning. I början av juli blev Siri plötsligt väldigt seg och ville inte promenera. Vi har valsat runt i djursjukvården ett bra tag. Hos veterinär kammade vi noll, utan fick höra dumheter som att "hon kanske börjar bli gammal"... Men en duktig sjukgymnast hittade massor av fel, smärta i båda knäna, en armbåge och i ryggen. Vi blev remitterade till ortoped, men vilken vårdkö - det tog nästan TVÅ månader att få en tid.

Nu var vi inne på Södra djursjukhuset i förrgår, och jag var väldigt inställd på att det var artros i knäna - eftersom hon skadat korsbanden på båda. Men såväl knän som armbågen var helt okej, det är ryggen som är problemet. Hon har precis som Ella spondylos, och det på flera nivåer i ryggen. Dels i övergången mellan nacke och bröstrygg, dels i flera ländryggskotor. Nu ska vi starta upp ett rehabprogram, och förhoppningsvis kan hon hålla sig pigg och hyfsat smärtfri i flera år. Men agility, det tror jag tyvärr vi inte kommer köra igen...

Av Malin - 6 juni 2017 15:57

Nu har vi tävlat två helger i rad, och har inga resultat med oss - tre diskningar och en rivning. Men jag är nöjd med mycket, tycker att det känns bra att köra Siri och framförallt har jag faktiskt nått framgång i mitt senaste projekt: tyst och behärskad hund i starten. Nåja, helt tyst har hon bara varit en enda gång (det var helt fantastiskt!) men genom stor fokus på frivilliga sättanden och förändrade startrutiner så är hon nu hanterbar - och jag kan lämna utan rädsla för tjuvstart.

https://youtu.be/MWPCJ-ss7h0

Av Malin - 15 mars 2017 18:18

Uttrycket "Great dog, shame about the handler" gäller inte bara för agility blev jag varse på kursavslutningen i nosework igår. En fantastisk liten sökhund har jag, men matten får (iofs i gott sällskap) gömma sig under skämskudden för dålig förmåga att läsa hund....


Vi utsattes för två olika test där vi som förare inte visste var doften fanns. Först ett rumssök, och hopplöst nog i en hunddagisbox där det fanns massor av häftiga dofter att insupa. Så när Siri hittade doften fattade jag inte skillnaden, och vad sur hon blev då! När jag manade henne att fortsätta söka så började hon ljudligt protestera och stirra på mig, men jag fattade fortfarande inte något alls. Kursledaren hade förstås sett en tydlig markering, däremot. Med självförtroendet i botten tog vi oss an doftprovet - ett antal anonyma kartonger på rad, det gäller att som förare berätta när hunden hittar doften. Här gick det betydligt bättre och jag är så impad över min lilla hund! Hon gick raskt genom raden med ett snabbt sniff i farten på varje låda, och sken upp som bara den när hon kom fram till rätt låda, inga tveksamheter.


Sedan är jag också positivt överraskad över hur bra det funkade med Siri ihop med sex främmande hundar i trång lokal, lite muff vid ett par tillfällen men hon hanterade det annars galant. Särskilt förra tillfället så trängdes vi och gick om varandra i trånga gångar mellan dagishundsboxar, helt utan kommentarer från hennes sida. Vet inte vad jag har målat upp i mitt huvud, och fått för mig att hon är omöjlig att ha i diverse situationer?

Av Malin - 25 februari 2017 16:49

Börjar så smått äntligen återvända till livet efter 3 veckors(!) virusinfektion. Eller, själva sjukan var över på en vecka men sedan följde rethosta och fram till bara ett par dagar sedan fick jag inte sova en hel natt. Skönt när jag nu kunnat flytta in från soffkarantänen igen... Agilityn känns långt borta så här mitt i vintern med isiga gator och heltidsarbete. Hundarna är mycket hos min mamma, och det går inte att upprätthålla Siris kondition eller vikt. Men nu är det inte längre becksvart vare sig när jag gå till eller från jobbet, hoppet om vår är fött igen.


Men när jag ändå har lågsäsong med agilityn så testar jag och Siri på en ny sport: nosework! Vi har precis påbörjat en kurs på Hundens hus, och ska i slutet av den avlägga doftprov. Jag funderade mycket på hur det skulle gå, både resandet in till Kungholmen och att träna ihop med okända hundar i trång lokal. Men lillmonstret var riktigt duktig, låg mest snällt och väntade på sin filt, jobbade sedan superfint när hon skulle söka. Metoden var att gömma en godbit ihop med eukalyptushydrat i en låda (bland andra, obetade lådor), så än så länge söker hon förstås godbiten men förhoppningsvis kommer bara eukalyptus sedan locka hennes också. Vi har tränat hemma också förstås, men här blir hon lätt lite uppjagad och jag borde väl egentligen låta passen ta mer tid, låta henne ligga ganska länge innan hon får arbeta - men så ska du hinna genomföra träningspass bland allt annat som också ska fixas under helgen, det är lite lurig...

Av Malin - 9 januari 2017 18:23

Jaha, året började med snösmocka, återföljd av köldsmocka och så snösmocka igen... Jag börjar ana ett trenduttryck? Vi har haft en stillsam helg med återhämtning från alla mer intensiva helger innan, skönt att bara hänga med hundarna och pyssla hemma.


Bara en dryg vecka sedan nyår, skönt att kunna lämna det helsicket bakom oss för denna vinter (hoppas jag, än är det väl inte garanterat smällfritt). Jag hade utrustat Siri med Adaptilhalsband i år och det verkade fungera bra, hon var spänd när det smällde ute men kunde nosa och kissa, inne verkade hon inte bry sig särskilt. Tills kl 1.30 på nyårsnatten när det varit lugnt ett bra tag och vi hunnit lägga oss, då börjar en jävel smälla av EN raket i taget alldeles nära vårt sovrum med 2-3 minuters mellanrum. Siri låg lugnt kvar de första 6-7 smällarna men sedan började hon spänna sig, vaka och ranta. Hon testade olika platser för att se om hon kunde slippa där. Det höll på i över en timme, och sedan var hon så stressad att hon spydde... Och sedan nästa kväll när vi lagt oss (natten till måndag, alltså!) börjades det igen med en raket i taget alldeles nära. Hoppas verkligen att handelns raketbegränsning märks redan nästa år, fast vi har redan planer på att hyra stuga någonstans i obygden då. Synd, för jag älskar att se vackra fyrverkerier vid tolvslaget, men detta eländiga idiotskjutande runt om nyår står jag inte ut med.


Annars då, det var ju länge sedan jag bloggade sist... Ella äter nu smärtstillande på heltid och ska kolla sina värden denna vecka, så att inte kroppen tar stryk. Men hon verkar må bra än så länge. Siri har varit med i rasklubbens projekt om att undersöka hjärtstatus hos sällskapshundar, vi var iväg till en kväll med löpande band-undersökning av erfaren hjärtveterinär - och hon är fortfarande fri på hjärtat, 6,5 år gammal. Skönt!

Av Malin - 17 november 2016 19:59

 

Tänk, idag fyller min lilla Ella hela 12 år! Lite småskruttig, tantängslig och nästan helt döv, men allt med ålderns rätt såklart.


Självklart firade vi med en riktig hundig pannkakstårta, den är fylld med Mush och vom samt toppad med blodpulver... Mums sa födelsedagstanten och bad (skällde) genast om mer när den var uppäten.

Av Malin - 16 oktober 2016 14:49

Oj, detta hade jag inte vågat hoppas på, men det gick ju! Behövde fyra pinnar för att ta agilitydiplomet (hade redan tre "för tidiga") och hade på tre veckor fyra lopp i agilityklass - och vi tog en för varje start, otroligt nog. Sista tävlingen för året och avslutade den med en vinst, återigen enda nollan, i agilityklassen. I hoppklassen hade vi varit nolla om matte bara inte glömt ett byte...


Det var en galet svår bana - eller nej, situation - som Mija skapat med tunnel mitt under balansen, och väldigt många diskade sig där. Tur nog satt jag som skrivare under medium och kom fram till den minst dåliga lösningen för den sekvensen. Jag tycker det var ganska otroligt att Siri inte tog muren, men hon såg väl att jag kom ångande med fokus nån annanstans.

Nu ska vi ha agilityvila, men fysträning för matte och hund, ett tag. Och förhoppningsvis börjar Siri löpa i dagarna, så att vi kan vara med på den nosework-kurs jag anmält oss till i november.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019
>>>

Senaste inläggen

Länkar

Kategorier

Sök i bloggen

Arkiv

Besöksstatistik


Skapa flashcards