Flera veckors rejäl förkylning var tydligen en bra uppladdning? Vi missade Haningetävlingen då jag var sängliggande, men tog igen det helgerna efter. Förra söndagen var det Solna-Sundbyberg med knixiga tajta banor, där vann vi hoppklassen och kom tvåa (efter annan cavalier) i agilityklassen. Tyvärr ingen film från detta.

Igår var det Stockholmsavdelningens hösttävling och domaren bjöd på riktigt kniviga agilitybanor - det var inte många som gick i mål... Men det gjorde vi! Nollade båda loppen, på andraplats efter toksnabb sheltie i första och sedan i andra agilityklassen var vi ENDA nollan i small. Hade en härlig känsla framförallt i andra klassen, hade suttit och sett hur hund efter hund diskade sig dels i starten och dels i linjen från gungan till tunneln. Hade min analys och en plan redo, och efter banvandringen kände jag att det skulle bli så roligt att testa - länge sedan jag varit så taggad inför ett lopp! Och min plan funkade, vi fick till riktigt fina linjer och inte mycket onödigt strul. Nu har vi plötsligt bara en pinne kvar till diplomet!

Banskisserna av Dennis Lynge Sörensen finns upplagda såväl i Agilitynytt i Sverige som Agilitycourses om någon skulle bli sugen...

Igår var det KM i agility på "min" klubb Nacka BK. Härligt med agility i kvällssol, vi hade en jättemysig kväll! Istället för en agility- respektive hoppbana så blev det två med bara balansbom, ja den andra banan var faktiskt bara den första baklänges förutom ett vridet hinder.

Två nollade rundor, dessvärre fanns det en snabb och säker pudel med i startfältet så vi fick se oss slagna med någon sekund... Fast jag ska inte klaga, vi har faktiskt vunnit tre år i rad innan. Och jag är jätteglad för de fina kontaktfälten! Och för att jag vågade satsa på att hinna blindbyta innan tunneln i andra loppet.

I helgen var Kickan och jag på genrep. Tränade just kontaktfält och utöver det satte vi upp samma slalomsituation som vi missat på tävlingen förra helgen. Det var en klassisk "kom från ena hållet och sväng åt andra hållet efter" som förekommer flitigt men som jag alltid bävar för. Nu testade vi den med framförbyte, blindbyte (bäst), bakombyte (saktade ned henne) samt att trycka ut henne efter slalom. Allt funkade faktiskt! Men gladast är jag märkligt nog att jag lyckades - inte med flit - få fram samma fel som på tävlingen genom ett snävt framförbyte och brist på signaler, varken visade ordentligt eller sa "slalom" i tid. Bra att veta exakt vad som orsakar felet och att jag kan undvika det med noggrannare handling.

Årets första officiella agilitystart för oss! Inte klokt, det är ju redan augusti, men utan bil är det lite körigt att komma iväg... Nu åkte jag t-banan en bit och blev sedan upphämtad, och eftersom jag då fick packa lätt kom vare sig paraply eller vattentåliga skor med (igår var prognosen inte regn, i alla fall inte så här mycket...). Vi stannade inte till klass 3, så bara ett lopp men det är kul att vara igång igen!

Agilitybanan var lite klurig och med många alternativ för handlingen, jättekul! I starten skulle andra hindret tas från baksidan, jag löste det med ett tvingat framförbyte och det blev tajt och fint. Sedan ville jag hinna med ett byte efter balansen, satsade men då flög Siri också av... Sedan gick det bra fram till slalom, där man antingen var tvungen att hinna byta innan, eller pressa hunden ut ganska skarpt efter. Jag valde att byta och hann det bra, men då hade Siri också gasat upp och for rakt igenom första porten. Den situationen ska vi definitivt träna! Allt som allt kändes det bra, den mesta handlingen satt som den skulle och vi är bara lite ringrostiga efter tävlingsuppehåll och sparsamt med träning. På't igen så ska det nog bli något!

Kors i taket, vi har tränat agility! Sen jag gick kurs i början av juli har det inte blivit någon seriös träning alls, bara släpat fram nåt Rustahinder och kört lite på gräsmattan här hemma. Men denna vecka är vi lediga och har lånat bil, så självklart ska ett träningspass ingå. Vi byggde upp en övning från agilityflow som funkade bra både för Siri och Kickans hundar. Eller, första varianten gick väldigt bra för oss men när vi skulle köra den andra så bestämde sig Siri för att det andra hindret minsann inte skulle tas från baksidan. Det kan ha varit så att jag slarvade första vändan för jag var stressad att hinna med tysken, men sen blev jag tydlig och ännu tydligare - Siri bara gafflade på mig om att jag hade fel och tog hindret inifrån, hon kan vara väldigt envis när hon får för sig nåt. Nåja, efter några "runt"-övningar på bara det hoppet så släppte det, tack och lov. I övrigt kändes hon jättefin, särskilt med tanke på att vi knappt tränat!

Det är meningen att vi ska debutera hopp 3 på söndag, men arrangörerna har lagt upp tidsplanen så himla märkligt med dubbelt large mitt på dagen så att smallförarna får vänta flera timmar på nästa klass... Tror det bara blir ett agilitylopp för oss då.

Vi har ju haft för oss en massa annat i sommar jag inte orkat blogga om, ska försöka få till en sammanfattning under veckan.

Blä, sitter i betongdjungeln och smälter bort med en intensiv längtan efter en sjö. Nu har vi visserligen en sjö på gångavstånd, kruxet är att den inte är badbar från "vår" sida, så buss är ett måste för att ta sig i. Och då får det vara, blir att duscha svalt istället. Imorgon ska vi åka tåg, fyra timmar på intercity upp till Mora, och jag tror det kommer vara ganska fruktansvärt. Men tidigare i veckan var vi ett dygn där jag helst är i hettan, dvs hos mamma på gångavstånd från Mälaren...

För precis en vecka sedan var vi på banträningskurs för Eva-Marie i ett ganska sommarvarmt Frescati. Roligt kursupplägg där man fick välja mellan tre olika svårighetsgrader på banan, som man först körde tävlingsmässigt, sedan nötte bitvis och till sist leka tävling igen. Vi diskade oss båda tävlingsomgångarna, bägge gånger för att jag glömde banan - att memorera banor är uppenbarligen färskvara.... Annars satt det mesta fint, och jag tyckte Siri var skärpt med tanke på skendräktigheten (dags för valpar nu), men så var det detta med tråcklingar och serpentiner. I en sekvens skulle hunden ut runt ett hörn, direkt därefter serpentin och så tråckling. Vi kämpade oss blåa men fick inte till det med dubbla blindbyten, som var min förstahandsplan. Till slut funkade det med en övertydlig tråckling, men inte optimalt.

Jag blev uppenbarligen inspirerad, dels av kursen och dels av SM för nu har jag varit ute och tränat med Rusta-hinder på en gräsmatta i närheten tre gånger sedan förra helgen! Kört tråcklingar, blindbyten, serpentiner, s-svängar och bakombyten. Idag ställde jag upp 6-pinnarsslalom och körde svåra ingångar och bakombyten. Fredrik kom ut och tittade på, så han fick prova att köra slalom med båda hundarna, med samma resultat. De sprang båda glatt och tog slalom första gången men när det var F som belönade dem efteråt blev de väldigt konfunderade och kunde knappt göra om det. Stackars Ella blev så upprörd att hon om och gömde huvudet i mitt armveck, hon tolererar inte att saker ändras numer, lilla demenstanten...

Igår var vi på andra och sista tillfället på handlingkurs för Maria Alexandersson, tack och lov med lite svalare väder så både hunden och jag orkade springa. Vi byggde upp en 30-hindersbana som bjöd på ytterligare balansbomsterapi, då denna skulle tas två gånger, och sen delade vi upp den i två segment. Tipsen och träningen sen förra gången har hjälpt och vi fick till bättre serpentinlinjer och wraps jämfört med sist. Men vi blev verkligen utmanade och jag fick bra tips om när jag kan dra och lita på henne, och när jag måste hjälpa till mer. Det har blivit en lång lista med saker att träna nu...

Vi har anmält till en tävling nu också, en klass 2 kvällstävling. Känner att vi inte kan starta i 3:an direkt efter så långt tävlingsuppehåll...

I onsdags var jag och lillmonstret, som nu gått från höglöpande hynda till hormonell blivande mor, och tränade på egen hand direkt efter skolan. Fast pust, måste skaffa bil om jag ska kunna fortsätta med agility för en timmes enkelresa är lite mycket för att orka träna regelbundet. Vi var dock sjukt effektiva och efter en halvtimme var vi båda trötta och nöjda!

Men långlinor hör definitivt inte hemma på träningsplan. Det var en person som tränade sin unghund i lina på en annan del av planen, och trots detta kom den förstås sättande efter Siri. Jag plockade upp henne och schasade lite på hunden som då försiktigt cirklade runt oss, sen for den tillbaka mot matte - och på en sekund har linan dragits åt runt min fotled! Aj var bara förnamnet och jag gastade i högan sky för att hon skulle stoppa hunden som släpade mig i benet samtidigt som linan gled och skar i benet. Tänk om linan istället hade fastnat i lilla Siri, vågar inte tänka på de skadorna det skulle kunna bli... För mig gick det helt ok, hade strumpa som tog värsta stöten.

Sen har jag tyvärr lyckats få en balansbomsfobi sedan Ella ramlade av i vintras. Vaknade natten innan träningen med bilder av Siri som bryter ben, eller rentav nacken, vid fall från bommen. Tog mig samman och tränade ändå, helt utan avramlingar... Körde fuskigt med båge, så att jag kunde träna på att hon skulle springa hela vägen ned fast jag stoppade upp eller stack ut i sidled, och det gick bra.

Övade även läxor från handlingkursen, och när jag följer Marias råd går ju allt bara superbra! Önskar jag lärt mig hennes tankar om serpentinhandling redan för några år sedan, för vi har slitit med hoppstaket hela vår karriär. Tänk vad lätt och självklart allt kan bli när man släpper äldre tankegods om hur det "ska" vara.