Börjar bli lite less på mina onödiga missar i rallyn, var inriktad på att göra en högpoängare igen men så var det den där skylten "1-2-3 steg bak". Förra gången var jag så inne på att räkna steg att jag glömde signalera åt Ella att följa med, idag var det tvärtom, jag ville verkligen göra det rätt och missade tredje steget. Sen lite sedvanligt trams vid en skylt, men det drog bara två poäng. Får inse att jycken är bättre än mig på att tävla...

Men en trevlig dag trots allt, med gott sällskap och fint väder. Siri fick träna lite och vad kul det var, jag hade glömt att hon faktiskt har ett fotgående som är på god väg att bli nåt riktigt fint. Sen badade hon förstås lite i en barnpool avsedd för att svalka tassar, vem kan motstå det en varm och solig dag?

Grattis till Marre & Rasmus som delade vår placering på 88 p och även knep tredjeplatsen i NLKKs KM!
Och till Janna & Koira som gjorde en supersnygg runda och fick över 90 p.
Och så förstås Kickan & Ärtan som gick och vann hoppklassen på Väsby igår!

Nu är försommaren som allra vackrast med både hägg och syren i full blom - stackars skomakaren får ingen semester i år heller... Trist bara att jag ska vara så ruskigt trött hela tiden, det tar lite av glädjen när jag aldrig orkar genomföra mina planer. Men trots allt har jag orkat gå separata motionsrundor med Ella på kvällarna, något vi båda behöver. I onsdags var det träningsgrupp på Nacka men jag kände mig för ruggig för en hel förmiddags träning och så lång resa, dessutom för varmt för Ella. Tränade istället i min ensamhet på SSBK tidigt på morgonen, hittade en bana uppställd som jag bara justerade lite för att passa oss. Ella var glad och kändes fräsch, men högerslalom strulade lite - så är det ofta för oss, har hon en gång gjort fel så sitter det i ett tag. Siri fick sitt roliga på eftermiddagen då hon var på rehab, denna gång hade hon väldigt brått in till vattentrasket. Kul att hon gillar det även om jag tror det främst är att hon vill undvika undersökningen innan.

Idag åkte vi hem från mamma men hundarna hann båda ta sig ett morgondopp först, nu var även Ella med på noterna och ville gärna vattenapportera lite. Sen spenderade jag ett par rätt fruktansvärda och varma timmar i Kungens kurva, men nu är jag en klematisägare igen iaf!

Idag har Siri haft en närmast perfekt dag, men helt perfekt kan det inte bli så länge en är begränsad av koppel och galler tycker min frihetsälskande unghund... Vi är iaf ute hos mamma och startade besöket med en promenad ned till sjön där lilldamen premiärdoppade (om man räknar bort diket förra veckan) och sen gned sig i sanden - tyvärr fick jag inte med kameran dit men det var en syn med en skitig och nöjd cavalier!

Sen fortsatte det med tältuppsättning, jag ville dels kolla att alla viktiga delar fanns kvar, dels påminna mig om hur det görs så jag inte behöver stå och helt skämma ut mig under Kanonsabotören. Tältpremiär för Siri och hon beslutade omgående att tält definitivt är till för att busas i, vad ska man annars göra när det prasslar så inbjudande om tassarna? Får se hur mkt sömn jag får när det är dags...

Och till middag blev det kalvnackar på verandan, två timmar ägnades åt njutningsfullt gnagande.
    

Sen var det bara att fira livets härlighet genom att rulla rulla rulla i gräset!

Och Ella då? Ja, hon doppade inte en tass i sjön, blev rätt illa till mods av tältet, stressade upp sig över flugorna som drogs till benen samt har tyckt det varit på tok för varmt i sin tjocka ullpäls. Men lite ljusglimtar: ett sädesärlepar häckar på tomten och det livar alltid upp tanten och efter vår middag kom den verkliga höjdpunkten, se nedan...

 
Korvsmakande grillgaller är toppen!

I lördags var Fredriks lillebror Joel på besök och med sig hade han systemkameran som han ville använda, alltså fick jag några fina bilder på hundarna!

Sen gav vi oss ned i grönområdet idag för att hälsa på de nyutsläppta ungtjurarna och fåren. Blir ju inte samma kvalitet med min kamera men håll till godo.

Den här veckan har känts riktigt motig, med sömnsvårigheter och plötsligt tappad aptit trots medicin som ska motverka båda sakerna. Och jag har haft B12-känningar trots att jag tar tillskotten: snubblar, tappar saker och har ont i munnen. Igår kändes det riktigt hårt när jag i ottan åkte på agilitytävling, inte i form alls och jag hann tänka flera gånger att det bara är att lägga av med den sporten så kassa som vi är. Men efter en god natts sömn så känns allt lättare idag, jag var lite hård mot oss igår och klart vi ska köra vidare - bara första starten för säsongen ju!

Först tävlade vi rally på torsdagen, och där har jag redan skvallrat om hur det gick - jag hade gett mig den på att inte göra några onödiga missar, väderförhållandena var perfekta och vi lyckades göra en runda helt utan avdrag. Det blev en rätt lång dag då Kickan även tävlade agility men jag blev taggad av framgången och bestämde mig för att köra agilityn dagen därpå fast jag var trött. Så på gårdagens agilitylopp, som började med en tjuvstart, lyckades jag dra ur henne ur slalom, sedan fortsatte det strula och jag var så besviken att jag inte handlade ordentligt på slutet utan det blev en disk. Skulle åkt hem innan andra starten om jag inte råkat träffa Emma Berg som dömde rallyn dagen innan och fått höra att "det var en av de snyggaste rundorna hon sett"! Precis vad jag behövde höra och i hopploppet gick vi nolla på hinder (brydde mig inte ens om att få det filmat för jag trodde det skulle gå lika illa) men tyvärr räckte det som vanligt ingenstans, alltid så många i small som nollar hoppklass...

Rallyrundan:

Och det mindre lyckade agilityloppet:

...och det gjorde det idag. Gick runt rallybanan på maxpoäng och kammade hem segern i vår grupp! Tyckte hon kändes bättre förra helgen men inga mattemissar denna gång. Imorgon tävlar vi agility, filmer och mer rapporter kommer senare....

  
Förra veckan började Siri på rehab efter knäoperationen, då hann jag inte blogga om det så ett specialinlägg idag då vi varit på andra tillfället. Tanken är att hon nu 6-10 veckor ska vattentraska och sitta på vibrationsplatta en gång i veckan, och jag ska jobba med henne dagligen däremellan. Massage av nacke, rygg och lår, böj- och sträckövningar av knät och flera olika muskelstärkande övningar ska vi ägna oss åt. Siri har väl inte helt accepterat att massage och stretching är skönt och avslappnande, men är mer förtjust i de aktivare delarna. Glädjande så har läkningen gått fort och hon känns och rör sig väldigt bra för så kort efter operation enligt fysioterapeuten Ann.

Till själva besöken då: första gången kunde inte Ann komma över hur söt Siri var, hon tog massor av bilder och kommenterade det flera gånger. Siri däremot höll sig lite mer skeptisk till allt klämmande och böjande som inledde besöket och ville hellre leka med den lilla söta chihuahuan som fick hålla henne sällskap. Ned i vattentrasket och Siri reagerade på det djupnande vattnet som om hon var på väg ned i en sjö, när det nådde henne till magen började hon simma! Så även idag faktiskt så jag fick hjälpa henne lite i halsbandet och med godislock för att resa upp henne. Men sen går hon duktigt, förutom att hon helst skulle vilja stanna och skaka ur de blöta öronen (som inte skulle varit så blöta om hon inte simmat till att börja med). Idag fick hon gå lös och det funkade bra även om hon då och då tappade koncentrationen och skulle titta på annat.

Ella fick vänta hemma förra gången men denna var hon med. Först lättad över att hon inte skulle bli utsatt men snart byttes det i avundsjuka - men JAG då?? Hon sökte desperat uppmärksamhet samtidigt som hon var tveksam om hon ville ha den när den erbjöds. Tramshund! Jaja, bara hon sköter sig på tävlingsbanan imorgon, rally i Märsta-Sigtuna står på schemat.

Jag blev ju lite spontant med i ett agilitylag i vår, och igår åkte vi på den första lagstarten för året - ända borta i Söderköping (blir mkt av den staden för oss iår) men en trevlig liten tävling som gick raskt så dagen blev inte extremlång ändå. Inga SM-pinnar med oss denna gång men vi körde också på bara tre hundar så vi hade inga marginaler. Ella skötte sig utmärkt och jag tyckte hon med tanke på den ofrivilliga vilan kändes fräsch, men vi måste båda komma i en smula bättre form för att kunna öka takten.