Den här våren blev inte alls vad den skulle varit. Hundarna var i ovanligt bra vinterform pga milt väder och ridhusträning, och tanken var medveten fysträning av Ella från mars för att hon skulle vara i toppform redan när säsongen startade. Men så kom Siris skada och medförde ofrivillig vila för oss alla... Jag vägde hundarna hos fysioterapeuten förra veckan och de har båda gått upp exakt 3 hg sen i februari, själv har jag gått upp samma i kilo (fast jag vägde mig hos mamma...) och det är hög tid att vi kommer i form! För min del innebär det ut med folköl och godis, in med mer frukt och grönt samt att jag ska öka promenadlängden. Hundarna får mindre portioner och Ella ska få röra sig mer, Siri är ju fortfarande begränsad. Men från i morgon får även lilltjejen motion då hon ska börja på vattentrask, hoppas hon tycker det är ok för det blir nog en hel del besök.

Vi har iaf tränat lite agility, Ella och jag, medan Siri ivrigt hejat på (= svurit högt över orättvisan). I lördags var jag på SLKK och tränade lite för mig själv, då blev jag chockad över hur dåliga vi var - Ella lyssnade knappt alls utan drog till balansen gång på gång, hoppade kontaktfält gjorde hon också. Och hon besvärades mkt över solen, ville snart bara ligga i skuggan och ta igen sig. En del i att göra henne redo för tävlingssäsongen är följaktligen att glesa ut hennes tjocka underull och jag har ägnat två tillfällen åt denna hundtortyr hittills i veckan, fler blir det innan helgen. Idag var vi iaf iväg och tränade i svalare väder med Kickan, ingen av oss hade en seriös plan men väl på Nacka var alla balanshinder ute med hopp arrangerade i en bana, så vi bara finputsade den och tog ut en tunnel. Tre varv för oss och första kändes rätt ringrostigt, men oj vad perfekt allt blev det sista då vi vänt på hinderordningen. Nu känns det inte alltför illa inför tävlingsdebuten på söndag!