Igår startade vi fortsättningsklass i rallylydnad för första gången, och det blev en nyttig påminnelse om att vi faktiskt kan prestera även när förutsättningarna inte är på topp. Vi kom till klubben (fick skjuts med Siv från träningsgruppen, tack!) och genast öppnade sig skyarna, vi fick sitta och häcka i bilen tills det minskat såpass att vi kunde dra på oss regnkläderna utan att bli genomvåta först. Iväg till anmälan och där upptäckte jag att medlemskortet gått ut, och det nya låg kvar hemma - som agilitytävlande tänker jag inte på sånt som att alltid medföra aktuellt kort. För lite tid att svänga hem och hämta det, så alternativet blev att använda smartphonen. Efter lite meckigt grävande efter medlemsnumret kunde jag logga in på SBKs hemsida och visa medlemskapet den vägen, tack och lov!

Då var vi alltså anmälda och jag gick en snabb rastningsrunda med hundarna som hittills suttit i bilen. Ella hade inte bajsat på morgonen och inte heller nu, hon tyckte nog det var för hundtätt. Sen var det egentligen dags för banvandring men istället drog ett åskoväder in rakt över klubben, förutom att skyarna öppnade sig så blixtrade och dundrade det rejält. Från vår tillflyktsort i bilen så kände jag att starten hängde väldigt löst, även om det skulle sluta regna så är Ella väldigt känslig för blött underlag. Gick iaf banan och det visade sig att det inte var så farligt, blött gräs och lera men inga vattenpölar ändå. Så ut och rasta hunden, som äntligen gjorde ifrån sig och som inte verkade allt för nere över vädret.

Jag vinglade nervöst runt banan med Ella som gjorde allt snällt förutom att hon inte ville sätta sig i frontposition (det var ju lerigast i människospåret). Och vi fick ihop 91 p vilket räckte till en 5:e plats, känns som en helt ok debut! Och nu har jag alla mina aktuella medlemskort i tävlingspärmen ihop med vaccinationsintygen så visst kan även jag lära mig av misstag...