Ella har varit hos mamma över helgen för att slipa nesan att lämnas hemma när jag åkte iväg med Siri, så jag fick uppleva att vara enhundsägare igen. Siri utan Ella är rätt annorlunda, dels är hon lugnare att ha att göra med, dels mer uppmärksam på mig ute. Men samtidigt märktes det att hon tyckte det var lite konstigt, så hon blev väldigt glad när Ella kom hem igen idag...

Igår var vi alltså iväg på vår tredje start, Knivstas tävling i Sthlm hundsportcentrum (tredje helgen i rad för mig...). Siri bestämde sig lägligt nog för att börja löpa samma morgon så jag fick gräva fram tikskyddet ur garderoben och testköra det hemma eftersom hon aldrig haft ett sånt tidigare. Skönt att få tävla löptik iaf, hade varit surt att missa starten pga det. Hon var väldigt laddad på att köra efter väntan i bilen och loppet kändes mestadels bra - sen höll hon inte ihop i slalom tyvärr, och även om många fick fel i detta lite märkliga slalomhinder kan nog inte vi skylla på det. Tror det snarare var en kombination av hennes stressnivå och att jag försökte dra mig före för att få ett bra byte efter slalom, inser nu att jag tränat väldigt lite stadga i slalomet i vinter, har mest jobbat med ingångar så nu blir det diverse "matte springer iväg"-övningar framöver. Och platta tunneln har ju inte vi haft tillgång till i vinter, glad att hon tog den öht men till våren måste farten i den upp! Är hursomhelst väldigt glad att jag kunde släppa henne för att hinna med blindbyte och att hon drar på på upploppet.

Idag har jag varit på årsmöte, och det uppskattades inte alls av lilla madame, hon vänjer sig snabbt vid livet som tävlingshund uppenbarligen. När jag gått vankade hon och gnällde en lång stund enligt F, han fick curla henne med en ullfilt vid ytterdörren för att hon skulle ligga still.