Förutsägbart med ordvitsen, men kunde inte låta bli... Sitter hemma utmattad, med träningsvärk i låren och ännu mer utmattade hundar (tror de varit vakna ca 30 min totalt idag) - men framförallt nöjd och sugen på fler stortävlingar! Helgen började med att hundarna och jag tog tåget ned till Linköping där Carolina hämtade upp oss i en redan rätt fullpackad bil. Vi fick en bra tältplats och nycklarna till vår fräscha, trevliga stuga där vi sen kunde äta middag och snacka. Meningen var att vi skulle i säng tidigt men så blev det inte riktigt och hundarna var lite rastlösa första natten - sex hundar från två hem i en stuga - och som drogs igång av skällande hundar utanför.

Lördagen bjöd på otroligt hett, kvavt väder med enstaka kraftiga åskskurar (lite ironiskt att de bryter tävlingen för kanonskottet när det andra tider pangade på rätt bra av naturens krafter). Jag blötte ned Ella grundligt inför båda loppen så hon inte skulle bli överhettad under uppvärmning och på banan.

Agility - Rolig bana med många handlingsalternativ och balans mellan klurigheter och fart. Kändes jättebra att köra den, allt flöt och vi kom i mål med hindernolla och en halv sekunds tidsfel, vilket räckte till 10:e plats och SM-pinne!

Hopp - Ella kändes trött innan och började tagga på en hårtuss som blåste omkring i gräset medan vi väntade på start. Gick ändå bra att köra och de två vägran vi fick var helt mitt fel. Vid slalom hade jag tänkt göra som i första klassen och backa in men vände upp för fort och drog henne förbi ingången, sen ändrade jag dumt min handling i slutet efter att ha tittat på andra och vi drog på oss en till.

På kvällen fick jag köra Carolinas Viggo i klass 1, vilket gick ok i första klassen med tanke på att vi inte tränat ihop något, vi blev diskade då jag inte fick honom genom slalom korrekt men allt annat gick felfritt. Andra klassen kändes han bra i 3-4 hinder, sen tappade vi kontakten och jag tror han letade efter matte så jag bröt och tog närmsta vägen till mål.

På söndagen blev det svalare och molnigt, mkt bättre agilityväder men nu var tiden (och våra trötta skallar) inte riktigt på vår sida - jag fick fick springa första loppet så kissnödig att det gjorde ont och missade halva banvandringen inför nästa, förstås den knepigaste banan under helgen också. Men vi fick å andra sidan mer tid åt att sitta och mysa i stugan...

Agility - Lätt bana med många nollor, förstod att vi inte skulle kunna ta SM-pinne men satsade på att klara tiden. Blev dock strul på två ställen pga att jag var sen i min handling, först krockar vi nästan efter slalom och Ella blir rädd, sen går hon ut åt fel håll efter en tunnel. Trots allt inga hinderfel och så retliga 0,06 tidsfel...

Hopp - Att missa halva banvandringen på en knepig bana är ingen bra idé, jag hann bara lära mig hinderordningen och fick titta på hur andra handlade olika situationer. Ella var nu riktigt trött, vilket iofs kanske blev min räddning för jag hann styra henne trots att jag var osäker. Hindernolla men rejält med tidsfel.

Efter mina lopp på söndagen så hann vi städa ur stugan, äta middag och se första klass 1 innan jag behövde åka. Hundarna låg som två lealösa säckar hela hemresan, något de alltså fortsatt med idag.

Film på loppen! Bilder kommer också om nån dag, när jag hunnit ta mig an dem...

Tack Carolina för skjuts, hundlån och framförallt väldigt trevligt sällskap, vi ska definitivt göra sånt här fler gånger! Och grattis till dina placeringar!

Och TACK alla duktiga arrangörer och funktionärer för en underbar agilityhelg där allt flöt på prickfritt, och som pricken över i:et på en av de vackraste tävlingsplatser jag varit på! (Upptäckte inte det första gången jag var här för det regnade för mkt...)

...bara dåliga kläder, ja den devisen kan vi få testa i helgen. Prognoserna skiftar från timme till timme, just nu ser det ut att inte bli så farliga regnmängder men man vet ju aldrig - enda gången jag varit på Kanonsabotören tidigare blev vi så dränkta att vi åkte hem tidigt och skippade mina lopp på söndagen.

Nu är jag hyfsat färdigpackad och resfebern är i full blom, hjärnan går på högvarv och det känns som jag vimsat runt som en yr höna hela fm, är på väg att fixa en sak så kommer jag på en annan, släpper den första osv. Jaja, allt riktigt viktigt (= tågbiljetter, plånbok samt vaccintyg och tävlingsbok) är iaf med, utöver det kan man alltid improvisera. Om precis två timmar drar vi och jag kommer alltså inte vara tillgänglig på mail eller fb, har ju bara en gammaldags telefon utan surfmöjligheter.

Ella hade redan igår full koll på att det var något stort på g, jag började packa en väska samt utsatte henne för en rejäl pälsvårdsomgång, vilket genast fick henne att lägga ihop ett och ett. När jag gick och lade mig igårkväll kröp hon intill mig och slickade mig i ansiktet, "du och jag, matte". Nu verkar de lugna men jag räknar med en explosion när det är dags...

Rapport från tävlingen och allt omkring kommer förstås efter helgen, håll nu tummarna för oss!

Gårdagen blev rätt händelserik. Började med att jag egentligen var på väg till stan men vid sista blicken på dataskärmen såg ett mail om en ledig stuga i Åtvidaberg. Ok:ade med Carolina, sen kontaktade jag dem och satt i spänd förväntan på svar (att åka och shoppa fanns inte längre på listan) - och vi fick den! Lite dyrare än tält men en stor fördel särskilt som det förväntas rätt stora regnmängder till helgen... Nu kan vi krypa in i en varm och torr stuga ett stenkast från tävlingsbanan och det kommer vara underbart!

På kvällen skulle vi på sista tillfället av handlingkursen, vi var otroligt varma men jag blötte ned Ella ordentligt innan avfärd. När vi steg av bussen så började hon dock kräkas, tror det var värmen och bussresan i kombination med tom mage som spökade. Jag fick i henne lite mat vid klubben, vilket ofta brukar hjälpa, men hon ville bara ligga i skuggan och äta gräs så inte heller denna gång kunde jag köra min egen hund... Räddningen kom i form av Trollet, som Angelica så generöst lånade ut till mig under kvällen. Och vad kul det var att köra honom! En riktig utmaning eftersom han inte är följsam som Ella utan vid minsta ouppmärksamhet drar sina egna vägar, samtidigt som han svarar bra på handlingen bara man är noga och tydlig. Hm, kanske ska bli en sheltie igen trots allt?

Och som synes hade jag inte på sport-BH:n, big mistake! Rättar till axelbanden per automatik och det påverkar förstås handlingen förutom att det inte ser så proffsigt ut...

Idag var vi på möte i Visättra och Siri fick träna lite running contacts i stekande solen, men den verkade inte bekomma henne särskilt, mkt bra fart över bommen!

Nu är midsommarfirandet över och det mesta som ryms i min skalle nu är Kanonsabotören nästa helg, mkt som ska inköpas, tvättas, fixas och packas inför sommarens enda stortävling för vår del. Kollar nervigt in långtidsprognoserna varannan timme och håller tummarna för uppehåll - för två pers och sex hundar i ett litet tält kommer inte bli skoj ifall det strilar hela helgen...

Midsommarafton spenderades hos mamma ihop med alla hennes sambos barn och barnbarn. Det var varmt nog att sitta ute och det var tur så kunde de små härja på gräsmattan medan vi satt på verandan. Siri hade en riktigt rolig kväll då såväl män som barn uppskattade en leksugen hund, hon ramlade fram till mig då och då för en stärkande 5-minuters lur innan hon gav sig iväg igen. Och hon uppförde sig strålande, är väldigt försiktig när hon umgås och leker med barnen, varken hoppar eller nafsar dem även när de stimmar runt med henne - fast de hölls givetvis under noga uppsikt hela tiden. Ella höll sig till maten, kort och gott.

 Hundarna förstod genast vilket bord som var mest lönande att hålla sig vid...

  Sen blev det bus på maten, undrar hur många mil Siri sprang under kvällen?

Vi sov över och morgonen därpå la jag ut spår till hundarna, bara med klöv eftersom jag inte orkade extrajobbet med blodet. Ella fick ett två timmar gammalt spår på kalhygget och gjorde som hon brukar, började bra, virrade till det i mitten men spårade riktigt snyggt på slutet. Och sen bar hon stolt klöven tillbaka! Siri fick två väldigt korta spår med ungefär en timmes liggtid, vid det första blev hon stående i starten, fascinerat luktandes i uppsparket i flera minuter, sen vimsade hon omkring och upptäckte mer lukt utan att förstå att det hade en riktning. Sista biten kom hon dock på vad det handlade om och det andra spåret gick betydligt bättre. Stackars Siri är ju snart året och har aldrig fått spåra förrän nu, en smärre skandal som nu ska åtgärdas!

Riktigt ruskväder idag, men det gör ingenting för igår hade vi en lång och aktiv dag i solen! Det började med agilityträning ihop med Kickan & Ärtan på Nacka BK och efter det åkte vi vidare ut till Orminge med Fredrik och hans mamma Tiina för lite nostalgi. Och inte så lite heller för det blev en rejäl skogsrunda, picknick på en klippa samt ett par simturer för Siri. Hon sprang i förväg till skogstjärnen och när vi kom dit simmade hon redan omkring bland näckrosorna som om det var det naturligaste i världen - men det var vettigt gjort för hundarna var varma och Ella som vägrar gå i om det inte är långgrunt hade det svettigt...

Mer träningsrapport då: Jag började med hoppteknik för båda hundarna, med Ella ville jag köra distance grid med maxad oxer i slutet eftersom hon har en tendens att bromsa upp inför höga hinder och hoppa väldigt högt och kort. Genom att göra en oxer så fick hon hjälp till ett mjukare båge och jag tycker det funkade bra. Ska träna en del mer på maxade hopp, något jag är dålig på men det kommer då och då på tävling så det är bra att vara förberedd. Siri fick göra samma övning men storlek- och åldersanpassat med en pytteliten oxer i slutet. Med Ella körde jag också fart över A-et (pågående projekt) samt att få till smidiga tråcklingar - har bett Eva Marie att hjälpa mig med det nästa gång och försöker förbereda oss på det. Tycker att värdeladdningen av plockhanden funkat riktigt bra och hon har mkt mer fart in mot mig nu så det ska nog gå att få till.

Siri fick prova på ett väldigt lågt däck och det gick bra de första repetitionerna, sen var jag dum som inte klarade sluta i tid och fick strul med att hon sprang förbi när jag hade henne på höger sida. Har märkt förut också att hon gör uppgifter olika beroende på vilken sida hon startar på, ska fortsätta vara observant... Till sist fick hon även göra A-et ett par gånger, passade på då de hade det nedsänkt.

Och så måste jag dela med mig av ett klipp från Agility-EM 1989, sporten har gått framåt en hel del sen dess...

Idag är jag febrig och trött efter en lång och bitvis väldigt blöt helg. I lördags satte jag mig givetvis framför livesändningarna av agilitySM det första jag gjorde och hann precis se de sista small-lagen. En tidig lunch och sedan hela eftermiddagen på Sörentorp, framförallt koll på individuella smallklassen men också lite lydnad, shopping och prat med vänner och bekanta som var på plats. Lyckades även bränna mig rätt ordentligt på ena axeln då jag missbedömt vädret... Båda cavaliererna och Ullis med Raska gick felfritt och fick bra placeringar inför söndagens final. Utöver det imponerades jag framförallt av Åsa & Erik samt Jocke & Amiga som välförtjänt tog de två första platserna.

På söndagen hade vi en lite ovanlig aktivitet planerad, träff med Podengoklubben vid Ulriksdals trädgårdar! Anledningen är att jag varit nyfiken på rasen länge och funderat på att nån gång utöka hundflocken med en sådan, samtidigt som jag aldrig träffat nån i verkliga livet. Vädret var mindre än optimalt men de endast två deltagande hundarna skuttade glatt på så fort de fick gå lösa. Jag försökte ta varje chans att förhöra mig om deras personlighet mm och samtidigt iaktta hundarna. Efter promenaden fikade vi på det hundtillåtna caféet (hit måste vi verkligen med våra hundar nån gång!) så länge att jag och Fredrik missade bussen tbka och fick gå 25 min i ösregn istället.

Podengon Jolle ägdes av en polis och var därför L-testad med bravur och uppvuxen med stora brukshundar!

Hemma så såg jag ikapp smallfinalen som jag inte hann se klart innan jag åkte. Och beslutade även att se lagfinalerna hemifrån istället för ytterligare timmar i regnet. Grattis Pernilla & Irma till en fin 8:e plats och laget Cavalleriet till en fjärdeplacering! Cavalierer kan, minsann!   

Jaha, nu fick jag för att påstå att Siri blivit behaglig att leva med! Det har varit några lugna dagar eftersom Ella fått vila efter tandläkarbesök och jag dessutom varit lite hängig och inte orkat extrapromenader med unga fröken. Istället har hon tagit ut energin på diverse hyss och varit gnällig och nafsig. Så när det var dags för handlingkursen fick båda hundarna hänga med för att få lite stimulans.

På kursen fick vi köra nya innegrejen långbana med 30 hinder, tanken är att om man klarar koncentrera sig på en så lång bana så är vanliga en baggis. Jag ville inte köra Ella så hårt så jag fick låna Eva Maries pappis Tigra istället. Väldigt spännande, och lite nervöst att köra en helt ny hund som man inte vet hur den fungerar. Och hon var i sin tur lite skeptisk till att köra långbana med okänd förare, tyckte vi fick bra kontakt utanför banan men hon fick bara upp farten korta bitar på plan. Ella och Siri satt helt chockade uppbundna utanför plan och trodde inte sina ögon när matte gullade och lekte med en främmande hund. Ella fick iaf köra en liten sekvens ur banan som jag ville känna på med henne, och hon var glad att få göra något!

Siri fick jobba lite mer idag då jag mötte Ida & Yoda på en något regnig träningsplan och nötte hoppteknik och running contacts. Det senare kanske inte var optimalt i regn, hon hade bra fart först men tappade sugen i de sista repetitionerna. På eftermiddagen fick hundarna åka ut med mamma över helgen så jag ska kunna gå på SM i lugn och ro.

Idag firar vi Siris 11-månadersdag, nu är hon alldeles snart året! Tänk så stor och klok hon hunnit bli, börjar bli riktigt behaglig att leva med även om det förstås finns massor av bus i henne. De senaste dagarna har hon verkligen utvecklats till en liten badhund, två simturer om dagen är hennes melodi. Och från att hon simmade med när jag gick ut, via en utsimning till badande husse så ger hon sig i på egen hand eller efter pinnar!