Åkte tillbaka till mamma efter onsdagens skoldag och möttes av en glad och sprudlande Siri som inte alls tycktes ha ont. Svullnaden i knäet har gått ned också, så nu är bara problemet att hålla henne hyfsat stilla (men det är absolut ingen strikt vila som krävs) och att hon inte tuggar på stiften. Var där hela dagen idag, kanske överdrivet hönsmattigt men det är jobbigt att hon är skadad och så långt ifrån mig.

Vad jag glömde skriva igår var att Siri totalt dissade mig efter veterinärbesöket - hon ville inte ens titta på mig när jag lockade och gjorde mig till, svansade bara efter mamma istället. Det satt i hela kvällen, men tack och lov blev jag förlåten idag... Ella har också reagerat på nyopererade Siri men inte med någon empati direkt, hon verkar istället känna sig oerhört kränkt över att vi 1. släpper in en äcklig sårig lillPira i huset och 2. ger henne uppmärksamhet. Så Ella har varit otroligt upprörd och klängig, försökt placera sig mellan oss och Siri gång på gång och skällt mer än vanligt. Pust, dessa bortskämda djur...