I söndags var jag fortfarande inte riktigt pigg och kry men man kan inte missa hur mycket som helst av en jädra virusinfektion så jag tog mig iväg till Vintercupen i Arningehallen ihop med Kickan. Båda hundarna fick starta men Ella bara i hopp, ett lopp om dagen räcker gott och väl för tanten numer. Olika storleksklasser var de också i, eftersom detta vara en inoff tävling med sex storlekar - roligt att det börjar komma sånt nu även om indelningen kanske var lite märklig med minsta klassen upp till 30 cm. Siri var nog med sina 29 i mankhöjd en av de största deltagarna i den. Jag har aldrig varit i hallen tidigare men det var en trevlig upplevelse, mysigt ställe om än lite trångt i vissa passager.

Siri började sitt agilitylopp med en tjuvstart och då hade jag innan såväl haft svårt att sätta henne som att få henne att sitta kvar. Märkdes att hon har varit understimulerad ett par veckor... Nu släppte jag igenom andra tjuvstarten och det kändes inte helt smart såhär i efterhand men mer om det sen. Loppet flöt sen på bra tills gungan kom som näst sista hindret och Siri bara tvärvägrar att ta den. Va??? Hon hade lite såna tendenser på ett träningspass i höstas men har tävlat utan problem efter det. Jaja, känns inte allt för hemskt eftersom hon absolut inte ser rädd ut, alltså nåt obehag känner hon förstås men hon blir inte låg. Planen är nu faktiskt att träna om gungan från grunden i vinter, har ju ändå bara tänkt köra hoppklass innan vi är uppe i 3:an även där. För även om hon inte hoppat av tidigare så har jag sett tendenser till att hon blivit alltmer försiktig på den.

I hopploppet blev det att köra två hundar, men Siri blev tyvärr inte filmad. Jag gick banan så det skulle passa med Siri och det blev inte helt optimalt med Ella men så var prioriteringen. Nollade med båda hundarna och Siri kom 2:a, bara sex hundradelar efter supertaxen Garbo så det är jag vansinnigt nöjd med. Fick här även till en bra start genom att jag lyfte upp henne i famnen, resolut satte ned henne på backen samtidigt som jag gav sitt-kommandot - då satt hon så snällt så! Jag planerar att även jobba med starterna framöver och hitta en bra långsiktig metod för jag tycker att de också försämrats under hösten, och nu om någonsin känns det som ett bra kvarstannande är guld värt. Ella har inte samma tempo som förr men hon tyckte det var så roligt, men roligast under dagen var nog inte loppet utan att hon fick flörta med snyggaste phalénehanen Affe, tanten blev helt till sig i trasorna över en så stilig liten karl!