Jag är lite efter med bloggandet, men i tisdags fyllde älskade tantfjanten Ella 11 år!

Vi firade genom att hon fick bestämma promenaden (inte helt för hon tyckte inte vi behövde gå alls...) och nosa så mycket hon ville. Sen trickträning hemma i hallen och en grisknorr som efterrätt till middagen. Och så massor av uppmärksamhet och gos, tror hon var nöjd med sin dag.

Annars känns ju Ella verkligen gammaltantig nu - hon hör ganska dåligt, sover djupt, har mycket egna åsikter samt har tappat mycket av sin tidigare impulskontroll. Hon har också börjat skälla mycket mer, tror det handlar både om det förlorade tålamodet och att hon hör sämre. Hon skäller för att hon vill ha mat, eller mera mat, eller när hon tycker vi ska gå och lägga oss, eller om hon inte får tillräckligt med uppmärksamhet. Inga tänder har hon knappt heller, otroligt att hon ändå glatt tuggar ben, får dock ofta problem med att godis smiter iväg i läpparna så matte får vara behjälplig och stoppa det rätt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till minne av Ella (2004-2018) och lilla Siri (2010-2018). Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva något liknande än detta år, där vi slitits mellan strimmor av hopp och djup förtvivlan. I somras fick jag slutligen ta farväl av först Ella, seda...

Det har varit tyst här ett bra tag, och det har sin anledning. I början av juli blev Siri plötsligt väldigt seg och ville inte promenera. Vi har valsat runt i djursjukvården ett bra tag. Hos veterinär kammade vi noll, utan fick höra dumheter som att ...

Nu har vi tävlat två helger i rad, och har inga resultat med oss - tre diskningar och en rivning. Men jag är nöjd med mycket, tycker att det känns bra att köra Siri och framförallt har jag faktiskt nått framgång i mitt senaste projekt: tyst och behär...

Uttrycket "Great dog, shame about the handler" gäller inte bara för agility blev jag varse på kursavslutningen i nosework igår. En fantastisk liten sökhund har jag, men matten får (iofs i gott sällskap) gömma sig under skämskudden för dålig förmåga a...

Börjar så smått äntligen återvända till livet efter 3 veckors(!) virusinfektion. Eller, själva sjukan var över på en vecka men sedan följde rethosta och fram till bara ett par dagar sedan fick jag inte sova en hel natt. Skönt när jag nu kunnat flytta...