Nu har Siri varit på det sista tillfället med vattentrask, vi ska iofs på återbesök om en månad innan hon släpps helt, men själva rehaben är bedömd som klar. Det blev vägning och mätning igen, nu har Siri gått ned det extra hon lade på sig och lite till (dags att öka portionerna igen), och det opererade benet hade exakt samma omfång som det friska! Förutom att hon behöver bygga på litegrann till på baksidan av låren, genom skritt i uppförsbacke, så är hon väldigt fint musklad runt hela bakpartiet. Steglängden har också ökat stort, när vi började för 8 veckor sen så klarade hon max att skritta på 4:ans hastighet, nu har hon inga problem på 7:an - vet inte vilka verkliga hastigheter det motsvarar men det hörs ju att skillnaden är stor. Denna avslutande vattentrask blev ett riktigt hårt pass, efter uppvärmning i skritt så fick hon 1-min intervaller av trav på maxhastighet. En liten eftersläpning av benet syntes i ca var femte steg, annars rörde hon sig perfekt! Men vad trött hon var sen, orkade inte busa runt med lilla Molly efteråt... Ann tyckte förresten att jag kunde smyga igång med agilityn vid det här laget, får se om jag törs!

  Ett STORT tack till... 

...först och främst Krister Julinder på Söderköpingskliniken, för skickligt genomförd operation!
... Åsa och Gill som tipsade om detta ställe, annars hade jag aldrig hittat det.

...Ann på Tös Hundhälsa som skötte rehaben och gett många bra tips och råd.

...mamma som generöst lånat ut sin bil för operationsresan, återbesök och rehab.

Siri kommer nog dock sakna rehaben och då framförallt sin vän Molly, som hon springer omkring och letar efter varje gång hon kommit in genom dörrarna.