"I used to be an adventurer like you, then I took an arrow in the knee..." Citat från spelet Skyrim, där vakterna i en borg yttrar denna fras ifall man pratar med dem, vilket jag i min tur lärt mig av P3 Spel. Och bakgrunden till citatet är att jag i måndags vaknade med knivskarp smärta precis under vänster knä, gissar att jag kanske halkade till i skogen på söndagens tur med Ella men märkligt att jag inte kände något innan sänggåendet? Fick stoppa i mig Naproxen för att ta mig ut genom dörren men när jag kommit igång och rört mig lite dämpas smärtan något. Nu, två dagar efter hänger det fortfarande i, väldigt ont på morgonen och efter jag vilat och mer molande smärta när jag är på benen. Och såpass svullen att jag inte kan böja benet helt, det tar emot under knät. Jag antar att det här bäst skulle vilas bort men det har jag inte haft tålamod till, igår var det en massa ärenden att uträtta och idag var det första agilityträningen på två månader!

Så med smärtstillande i kroppen lånade jag mammas bil och styrde kosan till Nacka BK, planen var att jag mest skulle vara social och träna lite rally med Ella men tror nån att jag höll mig till det? Nä lite agility kunde jag inte motstå och "märkligt nog" ingen större smärta när jag var igång med träningen. Men jag tog det faktiskt lugnt och tränade dels slalom, dels en handlingkombination med tunnel där jag testade att hålla mig rätt still och istället skicka Ella dit hon skulle - vilket gick överraskande bra, tanten fattade minsann galoppen alldeles utmärkt fast jag har upplevt henne som rätt klistrig på banan. Fast hon lyckades även dessvärre totalkrascha i ett hopp och jag hann bli iskall inombords - hur skulle det se ut om vi alla tre var skadade? - men hon klarade sig bra även om det såg otäckt ut ett par sekunder. Lite rally blev det också eftersom vi tävlar om dryga tre veckor och så lade jag ett litet spår åt Siri i kanten av planen. I slutet lade jag en kvarts vomburgare men den ratade lilla spåridioten, jag fick stoppa henne och ge den i munnen för att hon skulle äta och då tuggade hon max tre gånger innan den svaldes ned (det gjorde lite ont syntes det) och hon började spåra min återgång. Ska skärpa mig och hinna lägga lite spår ute i hagarna här innan de släpper på djuren för sommaren, skogen känns ännu allt för kuperad för lilla konvalecenten...

 

Marre & Rasmus

28 april 2012 08:38

Men oj och självklart fixar du inte att vila bort det onda, rätt så lika här, hehe.
Nej, Nej, inga fler olyckor, hemska tanke och kan tänka mig att du fick andan i halsen, hu. Här har inte hältan visat sig på två dagar nu, men det är väl för att vi tagit det väldigt lugnt. Men idag blir här fortsatt rallynötning och så även kika på SSBK tävlingarna denna helg. Ha det gött och ta det nu lugnt så det blir bra tills ni ska tävla. Trevlig Valborgshelg ö er här. Kramiz

http://papillonbus.bloggplatsen.se/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till minne av Ella (2004-2018) och lilla Siri (2010-2018). Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva något liknande än detta år, där vi slitits mellan strimmor av hopp och djup förtvivlan. I somras fick jag slutligen ta farväl av först Ella, seda...

Det har varit tyst här ett bra tag, och det har sin anledning. I början av juli blev Siri plötsligt väldigt seg och ville inte promenera. Vi har valsat runt i djursjukvården ett bra tag. Hos veterinär kammade vi noll, utan fick höra dumheter som att ...

Nu har vi tävlat två helger i rad, och har inga resultat med oss - tre diskningar och en rivning. Men jag är nöjd med mycket, tycker att det känns bra att köra Siri och framförallt har jag faktiskt nått framgång i mitt senaste projekt: tyst och behär...

Uttrycket "Great dog, shame about the handler" gäller inte bara för agility blev jag varse på kursavslutningen i nosework igår. En fantastisk liten sökhund har jag, men matten får (iofs i gott sällskap) gömma sig under skämskudden för dålig förmåga a...

Börjar så smått äntligen återvända till livet efter 3 veckors(!) virusinfektion. Eller, själva sjukan var över på en vecka men sedan följde rethosta och fram till bara ett par dagar sedan fick jag inte sova en hel natt. Skönt när jag nu kunnat flytta...