Jag kom hastigt och lustigt till insikt - både jag och Siri behöver varvas ner omgående! Vet inte hur mkt vi påverkat varann men båda är vi alldeles för uppjagade just nu. Mitt liv känns lite kaotiskt just nu med plötsliga ändring i vardagslivet, strul med styrelsemötena i hundklubben, nervositet inför ett åtagande och den allmänna julstressen som börjat smyga sig på. Och när jag blir stressad, inte kan sova och hjärnan går på högvarv så börjar jag göra dåliga beslut, som att börja planera för att tapetsera om sovrummet och andra projekt som är helt malplacerade nu och bara bygger på mer stress.

En sak jag varit uppjagad över var att jag fick för mig att ha Siris kontaktfält intränade redan till februari, när ursprungsplanen var slutet av april... Och då måste vi träna, träna, träna. Och Siri, som nu är bra i magen efter avmaskningen, är med på noterna till en nästan skadlig grad. Vi har tränat tre ggr förra veckan och det blir två denna samt varit hos fysioterapeut för vattentrask, jag har tänkt att hon behöver få jobba ordentligt och bränna lite energi men inser nu att det är tvärtom. Tänk hur lugn och behaglig hon var under konvalescensen när hon bara fick lugna koppelpromenader och lite mental stimulans! Så nu är planen att dra ned på aktiviteterna, max två saker/vecka och i övrigt bara lugna långpromenader och lite hemmaträning på kvällen, som i sin tur mest ska handla om stadga och självbehärskning. Och kontaktfälten får bli klara när de blir det helt enkelt!

Jag ska se till att göra de stressreducerande övningar som sjukgymnasten lärt mig dagligen, och tänka efter innan jag lägger mer press på mig. Och aaaandas...

Bilden: när Siri var liten behövde hon nåt i munnen för att somna, och tvärtom så slocknade hon nästan omedelbart ifall man stoppade in nåt.