Igår var det äntligen dags, Siris allra första agilitystart! Visserligen en inoff, officiella debuten blir i mars eller april, men ny plats, främmande hundar och tävlingslik situation. Och fast jag egentligen var rätt säker på att hon skulle jobba på bra blev jag nervös att hon skulle tappa koncentrationen, vara för trött eller hellre göra nåt annat än köra agility med mig. Helt i onödan för lilla Siri, som fick starta allra först i hoppklassen, gick som tåget borde gå. Ingen tjuvstart, sprang på fint och lyssnade på min handling. Det enda lilla felet vi fick var att hon vände i den böjda tunneln första gången, men den var väldigt mörk och ffa böjd i 90-graderssvängar snarare än mjukt rund - jag gissar att hon inte var beredd på det utan sprang in i väggen första försöket. Hon tog slalom jättefint i farten, inga tvekan om ingången och stannade kvar trots en lockande tunnel efter. Märkte dock en sak vi måste träna igenom - slutspurter! Jag har ännu inte lärt henne ett fram/släpp-kommando men det vill jag verkligen ha så att hon kan dra på in i mål utan mig. Dessutom måste hon lära sig att belöningen finns utlagd, hon är så van att jag kastar den åt henne att hon blev lite förvirrade vid målgången fast jag lagt kamptrasan i bunken på andra sidan bangränsen. Jaja, småsaker - vi blev iaf snabbaste femfelarna!

Det var även i övrigt en väldigt trevlig ridhusupplevelse, det var nu länge sen jag var på Sundby och de hade nytt underlag som funkade mkt bättre att springa på, stora läktare så man inte behövde trängas och ffa en uppvärmd sektion - underbart! Planerar åka på nästa inoff de anordnar på samma ställe och då även ta med Ella. Eftersom jag bara hade Siri så tog jag inte med nån bur men det kändes snart som ett misstag, dels att man måste ha med henne överallt och dels att hon inte riktigt kunde koppla av utan tittade på alla hundar. På hemvägen var hon iaf helt slut och slocknade genast i mitt knä, och hon känns inte direkt pigg idag heller...