Det var under helgens tävlingar i Västerås vi äntligen plockade första pinnen efter flera nästan-lopp och ett som funkisarna klantade bort. Fantastiskt och ovant att få tävla helt utan väntetider - de hade lagt en storleksklass i taget med minimal banombyggnad. Trevligt sällskap av Kickan och Carina gjorde att den lilla tid vi hade förgylldes stort. Men framförallt så är jag sååå nöjd med min lilla otroliga Siri som trots skendräktighet och nyanländ vårvärme genomförde sin första hela tävlingshelg med den äran!

Första agilityloppet törs jag knappt kolla på filmen nu, på iaf två ställen skulle hon kunnat bryta nacken: utgången av platta tunneln och så flygturen från gungan. Som tur var tog inte hon åt sig utan gjorde ju glatt hindren igen sen, vissa är tuffare än matte... Och så var det detta med A-hindret, inser nu att min tanke om att hon trots minimal träning skulle ta det i bana bara för att hon generellt har bra hindersug inte riktigt stämmer, förra helgen var nog snarare tur än något annat. I andra loppet bromsar jag henne rejält innan gungan vilket ju ger ett bra genomförande, sen försöker jag förgäves peta upp henne på A-et i farten men jag är sent ute och hon har redan bestämt sig då.

I söndagens första hopplopp flöt allt superbra, felfritt och en andraplats - första pinnen bärgad! Bara dryga sekunden en ruskigt snabb dvärgpinne, jag måste bara våga satsa lite mer för att pressa tiderna så kan vi bli riktigt farliga, men jag känner mig ännu inte helt säker när jag handlar henne. Nästa lopp så rev hon andra hindret, vilket fick mig att tappa koncentrationen några hinder men vi tog oss igenom resten ändå. Hon kan ju tyvärr riva då och då, nu kan jag tänka mig att hon dels var lite trött i kroppen, dels var starten i lätt nedförslut och framförallt sprang jag på för att hinna före till ett byte efter tredje hindret.

Och även om det mesta var superbra på tävlingen så finns det en sak som jag INTE gillade, den sneda platta tunneln i första klassen. Eftersom hinderfixaren hela tiden lade tillbaka den i snett läge så verkade det nästan vara medvetet, önskar att jag hade sett problemet och sagt till innan min start.

 

Marre

8 maj 2013 11:43

Grattis, så roligt och det är ni värda o snabbt går det också :)

Kram

http://Vitherde.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till minne av Ella (2004-2018) och lilla Siri (2010-2018). Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva något liknande än detta år, där vi slitits mellan strimmor av hopp och djup förtvivlan. I somras fick jag slutligen ta farväl av först Ella, seda...

Det har varit tyst här ett bra tag, och det har sin anledning. I början av juli blev Siri plötsligt väldigt seg och ville inte promenera. Vi har valsat runt i djursjukvården ett bra tag. Hos veterinär kammade vi noll, utan fick höra dumheter som att ...

Nu har vi tävlat två helger i rad, och har inga resultat med oss - tre diskningar och en rivning. Men jag är nöjd med mycket, tycker att det känns bra att köra Siri och framförallt har jag faktiskt nått framgång i mitt senaste projekt: tyst och behär...

Uttrycket "Great dog, shame about the handler" gäller inte bara för agility blev jag varse på kursavslutningen i nosework igår. En fantastisk liten sökhund har jag, men matten får (iofs i gott sällskap) gömma sig under skämskudden för dålig förmåga a...

Börjar så smått äntligen återvända till livet efter 3 veckors(!) virusinfektion. Eller, själva sjukan var över på en vecka men sedan följde rethosta och fram till bara ett par dagar sedan fick jag inte sova en hel natt. Skönt när jag nu kunnat flytta...