Det var en helg i Knivsta som behövdes för att min agilitymotivation skulle vakna på allvar igen! Sen första tävlingsstarten har jag känt mig lite deppig och tänkt att vi inte har nån chans i klass 3, lika bra att sluta tävla. Jättedumt att utgå från det loppet förstås, jag var sjuk och klockan sju på morgonen... Men nu känns det mycket bättre, om bara inte en förarglig bom trillat ner så hade vi haft en SM-pinne! Jo jag vet, "om inte om fanns", men då återupptäckte jag att vi faktiskt kan.

Det är alltid trevligt att tävla i Knivsta och jag älskar att de delar upp small/medium resp large så man inte behöver vänta hela dagen på sitt andralopp. Siri var med hela helgen och fick sitta ganska mkt i bur (alldeles för mkt enligt henne) men några gånger tog jag ut henne för träning och hon skötte sig strålande! Körde startträning, tunnel och gunga - fullt fokus och fart trots att vi var på en livlig tävlingsplats, min lilla stjärna! Och så införskaffade jag en ny kampleksak med elastiskt handtag, uppskattades förstås...

Själva loppen då:
Hopp 3 lördag - vårt bästa lopp och "kunde-blivit-SMpinne". Ella river förargligt nog, hon som aldrig river, och sen lyckas jag dratta på ändan i slutet. Kanske dags att tänka på gräsdobbar?
Agility 3 lördag - lite sämre fart och jag gör det där misstaget igen och fegkör med bakombyte i en situation jag faktiskt hunnit göra framförbyte, och så blev det en disk...
Agility 3 söndag - hu, vilken bana, blev yr bara av att gå den... Men felet kom i slalom, Ella klarar inte hålla emot i andra porten utan går ur. Kändes redan i detta lopp att hon var trött.
Hopp 3 söndag - jätterolig fartig bana som jag gärna kört med en pigg Ella, inte en som man får släpa runt. Hindernolla men rejäla tidsfel.

Filmer finns förstås!