Varning för lite skryt men jag måste få visa att vi i år faktiskt tog oss in på Årets Agilityhund-lista, och inte ligger sist heller! Kanske inte verkar speciellt för många andra men det är första, och kanske sista, gången vi är med så nog kan jag vara liiite stolt iaf, särskilt med tanke på hur lite vi faktiskt tävlat... Åren innan har jag ju antingen kommit topp 10 med lite tidsfel eller klarat nollan men inte placeringen. Men nu är det sluttävlat officiellt för Ella iår då vi ställde in den planerade resan till Rättvik i november, dock ska vi starta SLKKs klubbmästerskap imorgon och då även slutmäta Siri, som ju aldrig blev mätt första gången när skadan kom emellan. 

Lite tyst på bloggen men jag har varvat välfyllda dagar med migrän så tiden har inte infunnit sig. I tisdags var vi ÄNTLIGEN ute i spårskogen för första gången i år, lite pinsamt men det är nästan ett år sen senast... Lade spåren ute vid Riksten, och gick sen en långprommis med fika på Lida medan de kallnade. Ellas spår blev lite komplicerat då jag halvvägs hamnade rakt på en motocrossbana och fick klättra ur situationen men hon löste det med den äran och bar sedan stolt tillbaka klöven till bilen, där hon motvilligt släppte den mot en köttbulle. Siris var lättare terräng- och vinkelmässigt men hon som annars går som tåget trasslade till det och bakspårade sen en bit innan vi kom rätt igen, vet inte om det fanns några störande dofter men hon är å andra sidan såpass oerfaren att ett års uppehåll sätter sina spår (ha ha, oplanerad ordvits!). Mkt svamp i skogen men hade varken tid eller nåt att plocka dem i tyvärr.

Tog ett par bilder med mobilen, ni får stå ut med att den inte har världens bästa kamera...