Jag hann alltså deppa över helgens lopp något dygn och känna mig lite uppgiven inför fortsatt agilitykarriär, men igår var det dags för kurs igen och sugen kom tillbaka. Vi gjorde en övning på temat skicka-och-sticka där det fanns tre ställen man kunde lämna hindret åt hunden för att hinna komma före till nästa del i banan (se skiss här). Första varvet funkade det inte alls då jag i vanlig ordning var både för tidig och övertydlig i signalerna så jag drog Siri från hindret. Men Mija påpekade klokt att det är bättre att vara lite efter hunden in i den situationen så att du kan fortsätta röra dig mot hindret tills hunden fäst på det och då ändå ha några meter till godo på hunden när du sticker, och på så sätt fixade vi det alldeles utmärkt.

Idag tränade vi högst spontant på klubben med Kickan och hennes hundar, vi byggde då bland annat upp exakt samma bana och jag kunde testa den flytigare vägen i slutet av övningen (alltså över hopp 9, från tunneln till upploppet om nån kursdeltagare undrar). Det var klurigt först men med Kickans påhejningar vågade jag släppa henne mer än tidigare och då var det inga problem alls! Vi körde igenom balanshindren ett par gånger eftersom vi på söndag startar agilityklass igen efter ett halvårs uppehåll, och det kändes bra. Slutligen ville jag jobba på Siris fart i långa runda tunneln, tycker att hon dels inte får upp farten i den efter knixiga ingångar, dels vänder hon gärna upp mot mig vid utgången även om jag ropar "fram". Men med hjälp av ett par pälsbeklädda bollar fick jag fort upp fint driv både in och ut ur tunneln, och mer tunnelkampanjande ska det bli framöver, hur nu det ska hinnas med när vi har så mycket annat att träna...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till minne av Ella (2004-2018) och lilla Siri (2010-2018). Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva något liknande än detta år, där vi slitits mellan strimmor av hopp och djup förtvivlan. I somras fick jag slutligen ta farväl av först Ella, seda...

Det har varit tyst här ett bra tag, och det har sin anledning. I början av juli blev Siri plötsligt väldigt seg och ville inte promenera. Vi har valsat runt i djursjukvården ett bra tag. Hos veterinär kammade vi noll, utan fick höra dumheter som att ...

Nu har vi tävlat två helger i rad, och har inga resultat med oss - tre diskningar och en rivning. Men jag är nöjd med mycket, tycker att det känns bra att köra Siri och framförallt har jag faktiskt nått framgång i mitt senaste projekt: tyst och behär...

Uttrycket "Great dog, shame about the handler" gäller inte bara för agility blev jag varse på kursavslutningen i nosework igår. En fantastisk liten sökhund har jag, men matten får (iofs i gott sällskap) gömma sig under skämskudden för dålig förmåga a...

Börjar så smått äntligen återvända till livet efter 3 veckors(!) virusinfektion. Eller, själva sjukan var över på en vecka men sedan följde rethosta och fram till bara ett par dagar sedan fick jag inte sova en hel natt. Skönt när jag nu kunnat flytta...