Tävlade i tryckande hetta på Väsby BK igår, att vi ens pallade springa två lopp på eftermiddagen var en bragd då både Siri och jag är värmekänsliga. Tyvärr blev det inte någon större utdelning för ansträngningen. Men Ella var väldigt glad över rosetten vi fick i hoppklass, hon tar sin roll som prisbärare väldigt seriöst!

Agilityklassen hade en liten klurighet i början där man antingen behövde lämna hunden i slalom eller bakombyta precis innan ett hörn. Jag vågade äntligen testa Siris slalomstadga på tävling och det funkade! Jag är SÅ nöjd med den delen, kändes jättekul! Mindre kul blev det när vi kom fram till gungan och Siri bestämmer sig för att hon inte vill göra den - nu har det hänt två gånger på tävling och en gång under banträning så känns inte som en engångsföreteelse längre, men de två tidigare gångerna var i vintras och däremellan har hon gjort gungan alldeles utmärkt flera gånger. Frågan är om det är just denna gunga hon reagerar på eller om det är minnet av gungan innan (SSBK två helger innan isf) som spökar? Urtrist hur som helst och vi ska testa gungan på träning för att se hur hon gör den då, och sen lägga upp en strategi. Märkligt också eftersom jag tränat in gungan grundligt och hon inte haft minsta problem de första åren.

Hoppklassen var enkel och därmed inte vår typ av hoppbana, vi nollade och länge såg tiden ändå ut att räcka till pinne men allra sista hunden gick in på snabbare tid så återigen precis utanför... Det är sjätte gången vi nollar hopptvåan utan pinne och de allra flesta gångerna var vi precis platsen nedanför sista pinnen. Och på Väsbytävlingen var det exakt ett år sedan vi debuterade hopp 2, det är lång tid utan pinnar... Ingen film på hoppklassen då jag och Kickan var för nära varann i startordningen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till minne av Ella (2004-2018) och lilla Siri (2010-2018). Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva något liknande än detta år, där vi slitits mellan strimmor av hopp och djup förtvivlan. I somras fick jag slutligen ta farväl av först Ella, seda...

Det har varit tyst här ett bra tag, och det har sin anledning. I början av juli blev Siri plötsligt väldigt seg och ville inte promenera. Vi har valsat runt i djursjukvården ett bra tag. Hos veterinär kammade vi noll, utan fick höra dumheter som att ...

Nu har vi tävlat två helger i rad, och har inga resultat med oss - tre diskningar och en rivning. Men jag är nöjd med mycket, tycker att det känns bra att köra Siri och framförallt har jag faktiskt nått framgång i mitt senaste projekt: tyst och behär...

Uttrycket "Great dog, shame about the handler" gäller inte bara för agility blev jag varse på kursavslutningen i nosework igår. En fantastisk liten sökhund har jag, men matten får (iofs i gott sällskap) gömma sig under skämskudden för dålig förmåga a...

Börjar så smått äntligen återvända till livet efter 3 veckors(!) virusinfektion. Eller, själva sjukan var över på en vecka men sedan följde rethosta och fram till bara ett par dagar sedan fick jag inte sova en hel natt. Skönt när jag nu kunnat flytta...