Idag är det fyra månader sedan Siris operation och inte långt kvar till ett helfriskt liv! Hon blev ju i princip friskförklarad vid tremånaderskollen men jag har ändå tagit det gradvis. Då började vi gå långrundor i skogen igen, men bara i koppel. Nu de senaste tio dagarna har hon fått vara lös när det känns lämpligt. Först i samband med bad, då hon ändå mest är i vattnet, och sen även på promenadstigar där möjligheten att sticka nånstans är begränsad. Dock har det ändå blivit några språngmarscher, efter sädesärlor och en gång efter husse - ingen hälta efteråt så det klarade hon.

I torsdags var vi hos mamma och spenderade en hel del tid på den långgrunda stranden, Siri fick sig verkligen en genomkörare då hon först sprang efter pinnar i vattnet och sen följde med mig och F när vi simmade, eftersom hon tyckte det var lite otäckt och hela tiden simmade fram och tillbaka till stranden medan vi var ute måste hon hunnit med ett par hundra meter totalt. Sen avslutade hon med att sitta i vattenbrynet när vi bytte om, trots att hon skakade av köld, jag fick säga åt henne flera ggr men hon skulle prompt sitta just där - tokhund!

Och i tisdags åkte jag och spontantränade agility på morgonen, Siri fick springa en böjd tunnel några gånger och oj vad glad hon blev! Helt klart agilityn som vinner över lydnad/rallylydnad. Ella tränade slalom, ffa att jag ska kunna framförbyta eller serpintina efter slalomet utan att hon går ur och det fixade hon toppenbra. För övrigt har Ella mått alldeles utmärkt sen efter veterinärbesöket...

Hade planerat blogga om hur mysigt vi har haft det de senaste dagarna, men i natt vaknade jag av tasstramp och hittade en eländig Ella vid sovrumsdörren. Misstänkte först att hon kände sig risig i magen, skulle inte varit så märkligt då hon fick smaka ett och annat hos mamma dagen innan. Men det var inte ut hon ville och hon verkade inte må bra, rörde sig ytterst försiktigt och ville inte lägga sig ned - satt bara upp med ett plågat uttryck. Och när hon väl lade sig var det otroligt långsamt och på ett ovanligt sätt. När hon fortsatte med samma beteende på förmiddagen, trots att hon åt bra och gjorde ifrån sig utan problem, så kändes det olustigt och jag ringde vet för tid samma dag. En annan dag än en fredag hade jag har mer is i magen men nu ville jag inte chansa och riskera akutbesök under helgen. Dessutom hade hon liknande symptom i höstas och då en rejäl bakteriell uvi.

Nu har vi varit hos vet och inget hittades, allt hon klämde och böjde på var smärtfritt och fint, ingen smärta över urinblåsan heller men för säkerhets skull fick vi lämna urinprov som ska skickas på odling och jag fick antibiotika utskrivet men med förbehållet att avvakta ett dygn och bara starta kuren om hon är oförändrad eller sämre. Men hon verkar istället bättre och lägger sig utan större åthävor nu. Känns ju lite som bortkastade pengar, men å andra sidan fick hon ju en noga hälsokontroll och allt verkade helt bra med henne, min lilla skrutthund... Undrar vad det kan ha varit med henne?

Väldigt regnig sommar detta, känns som det var ett tag sen vi hade en dag helt utan regn? Mycket svamp och blåbär men för plågsamt att plocka bland alla mygg. Vi var ute en runda i Gömmareskogen igen igår, men fick halvspringa sista biten då F som är populär hos blodsugarna fick panik. Sen fick hundarna bada i sjön, då hade solen gått i moln och vi var inte sugna - men skönt och myggfritt iaf! Siri som badat lite försiktigt första delen av sommaren kom på att man faktiskt kan simma långt efter pinne, men hon har svårt att se dem när man kastar ut dem en bit och hon bommade flera ggr, irriterande då att man inte bara kan säga "den ligger en dm till vänster om dig nu", kanske borde lära in lite dirigeringskommandon? Eller ta med en flytleksak som syns längre.

Men slår Siri med hästlängder gör dessa undervattenshundar, helt otroliga bilder!

Tur att hundar inte har koll på sina födelsedagar, annars kanske Siri - som fyller 2 år idag, hurra! - skulle vara en smula besviken. Vi är alla trötta efter tävlingsdagen igår, så något ambitiöst firande blir det inte. Men tänkte ändå vi kunde ha det lite mysigt så åkte ut till Gömmaren igen och började gå på upptäcksfärd på stigarna vid sjön. Hundarna plaskade i vattnet, vi hittade otroliga mängder smågrodor (fattas bara med alla yngel vi såg sist) men ganska snart började åskan mullra. Fortsatte ändå men höll oss i skogen, dock kom förstås det obligatoriska skyfallet och vi fick genomblöta skynda till bilen. Åkte istället och köpte mat till hundarna, och passade på att införskaffa kalvnackar så en mumsig födelsedagsmiddag blir det för henne i alla fall! Två år fyllda betyder ju även slutmätning i min värld, ska försöka göra det innan det är dags att starta henne så man slipper åka extra tidigt för det.

Tävlingen igår var trevlig men resultatlös - vi diskade oss i båda loppen. Inför hopploppet som var först hade jag inte riktigt hunnit vakna än, trots kaffepaus på vägen dit, och ovanligt nog glömde jag helt bort vägen och skickade Ella över fel hopphinder. Hon hade nollat om jag inte klantade till det så... I agilityloppet hände en annan oväntad sak, det var en riktigt klurig bana som jag undrade hur vi (eller någon?) skulle klara felfritt, under banvandringen kändes det dock mer hoppfullt och jag var säker på mina val. Och Ella reagerade helt rätt på min handling i alla besvärliga situationer, enda missen var att hon kom fel på en tunnelingång som syntes mindre än jag trodde. Sista tre hindren var bara en raka mot mål men Ella sprang förbi platta tunneln som om den inte stod där och vips så var vi diskade igen! Trevligt där ändå som sagt, härlig plats för en tävling med hundbad "runt knuten" och vacker miljö. Underlaget var inget vidare efter allt regn och flera dagars nötande, men det fanns en sandningspatrull som ryckte ut med en skottkärra och skovlar på alla platser det blev för slirigt.

Fick ingen film på något av loppet, så här kommer istället en på vår lagstart i Knivsta för en månad sen:

Suck, vår enda dag på Slottshoppet imorgon och jag är noll sugen på att åka ottan och köa hela Essingeleden för att tävla agility, all lust är spårlöst väck och jag funderar allvarligt på att stanna hemma - i år ryker hundralapparna på ingenting då jag inte kommer iväg på tävlingar... Kanske dags att agiltypensionera tanten när nu ynglingen snart ska få starta? Men vad lycklig hon ser ut på bilden, även om det inte går lika fort längre kanske hon vill fortsätta?

Annars så överdoserade jag jordgubbar rätt rejält igår, åkte på självplock och fick ihop 6 liter ihop med mamma. Det blev en och annan gubbe i farten, sen med mjölk på eftermiddagen, med glass efter middagen och till sist syltkok på kvällen. Idag har jag återkommande tvångstankar om att sleva i mig sylt med sked och bara ryser av tanken. Jaja, kanske får i mig lite om några dagar när chocken gått över...

I fredags eftermiddag var vi på utflykt hela familjen, återigen testade vi på ett nytt ställe och denna gång blev det Gömmaren med tillhörande naturreservat. Märkligt att jag inte tagit mig dit tidigare då det ändå är nära, men sjön ligger som namnet antyder lite gömd och anonym. Det finns många leder men vi höll oss runt sjön, en lagom lång runda med vacker utsikt. Hundbad utan koppeltvång hade de också, så Siri fick vara lös för första gången sen skadan. Men vet inte ens om hon märkte det, hon var fullt upptagen med plaskande och simmande... Även F badade, premiärdopp för honom, jag hade inte badkläder med men det var lite lockande när vi väl var där, trots att vädret var grått.

Ella badade faktiskt också, även om hon ser ut som en landkrabba här.

Siri badade inte bara i sjön utan plumsade även ner i gyttja från en spång. Tur att sjön var nära då! Men det var nog ett misstag för sen gick hon fint över alla andra spänger.

Massor av grodyngel simmade omkring vid stränderna.

Nu har Siri varit på det sista tillfället med vattentrask, vi ska iofs på återbesök om en månad innan hon släpps helt, men själva rehaben är bedömd som klar. Det blev vägning och mätning igen, nu har Siri gått ned det extra hon lade på sig och lite till (dags att öka portionerna igen), och det opererade benet hade exakt samma omfång som det friska! Förutom att hon behöver bygga på litegrann till på baksidan av låren, genom skritt i uppförsbacke, så är hon väldigt fint musklad runt hela bakpartiet. Steglängden har också ökat stort, när vi började för 8 veckor sen så klarade hon max att skritta på 4:ans hastighet, nu har hon inga problem på 7:an - vet inte vilka verkliga hastigheter det motsvarar men det hörs ju att skillnaden är stor. Denna avslutande vattentrask blev ett riktigt hårt pass, efter uppvärmning i skritt så fick hon 1-min intervaller av trav på maxhastighet. En liten eftersläpning av benet syntes i ca var femte steg, annars rörde hon sig perfekt! Men vad trött hon var sen, orkade inte busa runt med lilla Molly efteråt... Ann tyckte förresten att jag kunde smyga igång med agilityn vid det här laget, får se om jag törs!

  Ett STORT tack till... 

...först och främst Krister Julinder på Söderköpingskliniken, för skickligt genomförd operation!
... Åsa och Gill som tipsade om detta ställe, annars hade jag aldrig hittat det.

...Ann på Tös Hundhälsa som skötte rehaben och gett många bra tips och råd.

...mamma som generöst lånat ut sin bil för operationsresan, återbesök och rehab.

Siri kommer nog dock sakna rehaben och då framförallt sin vän Molly, som hon springer omkring och letar efter varje gång hon kommit in genom dörrarna.

Dåså, filmerna fixade för hela helgens tävlande.

LÖRDAG

Hopp 3: Helt ok lopp men ett missförstånd gör att Ella svänger åt fel håll efter ett hopp och det blir lite förvirring - ändå bara 1 sek tidsfel så vi hade klarat tiden utan det...

Agility 3: Underbar bana, jättekul att köra! Tyvärr hade jag precis haft migrän ett par timmar och var inte på topp. Vi diskar oss när Ella tar ett lockande hopp istället för slalom, jag var rädd att dra henne förbi första porten så blev otydlig åt andra hållet istället.

SÖNDAG
Hopp 3: Upptäckte till min fasa att jag gått banan fel när klassen startade! Tack och lov hade jag inte så tidigt startnr och kunde därför plugga in rätt från sidan av. Hindernolla men ingen superfart, sen är jag för sen så vi krockar efter en tunnel. Nuddade inte Ella men hon blev rädd och kastade sig undan, klagade sen högljutt resten av loppet...

Agility 3: Nu var vi väldigt trötta och så kom helgens svåraste bana. Diskade oss på exakt samma situation som dagen innan, helt klart en kunskapslucka det där och nåt vi kommer träna framöver. Fortsätter en bit men det blev bara ofokuserat så tar närmsta vägen ut.

Det jag framförallt är nöjd med under helgen är slalom, tycker hon gick riktigt bra genom hela helgen och att det blev lite slarvigt i sista loppet berodde dels på trötthet, diskningen och att jag därför gav henne konstig vinkel in. Imorgon är det lagstart i Gävle så det är bara att pusta ut och ladda om!