Direktlänk till inlägg 10 mars 2012
Just nu är allt bara skit, Siri ska vila i två veckor sedan återbesök och efter det MINST en operation med 6 månaders återhämtning innan hon ens får börja leva normalt. Månader av burvila och försiktig rehab. Allt jag har planerat för våren och sommaren går åt helvete, och då menar jag inte bara tävlandet - kommer inte kunna gå kurs, vara dagmatte, hälsa på mamma eller åka ned till Carro (biljetter redan köpta), ta normala promenader eller åka på utflykt på många månader. Och stackars Siri kommer förutom all smärta behöva genomlida en lång period av otrolig tristess, är det öht värt att utsätta henne för det? Det här kommer bli en prövning som jag inte vet om jag klarar av. Fan att jag skulle gå den där jädra promenaden, varför varför varför?
Nu har vi tävlat två helger i rad, och har inga resultat med oss - tre diskningar och en rivning. Men jag är nöjd med mycket, tycker att det känns bra att köra Siri och framförallt har jag faktiskt nått framgång i mitt senaste projekt: tyst och behär...
Uttrycket "Great dog, shame about the handler" gäller inte bara för agility blev jag varse på kursavslutningen i nosework igår. En fantastisk liten sökhund har jag, men matten får (iofs i gott sällskap) gömma sig under skämskudden för dålig förmåga a...
Börjar så smått äntligen återvända till livet efter 3 veckors(!) virusinfektion. Eller, själva sjukan var över på en vecka men sedan följde rethosta och fram till bara ett par dagar sedan fick jag inte sova en hel natt. Skönt när jag nu kunnat flytta...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
||||||
5 |
6 | 7 |
8 |
9 | 10 | 11 |
|||
12 | 13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
18 | |||
19 |
20 | 21 |
22 | 23 | 24 |
25 | |||
26 |
27 |
28 | 29 |
30 |
31 | ||||
|