Efter en något orolig natt vaknade en betydligt piggare och gladare patient. Direkt på morgonen var hon inte intresserad av att lämna buren men när Ella fick frukost öppnade jag den igen och hon smet genast ut och spurtade på tre ben till köket. Frukost (med antibiotika och Rimadyl i) intogs med ljusets hastighet och sedan drack hon stora mängder, efter det låg hon förnöjt i sin bädd innanför kompostgallerhage ett tag innan det blev tråkigt. Hon har också lyckats kissa men det tog tid för henne att våga sätta sig och sen fick jag bära in henne igen. Självklart har hon fortfarande mkt ont, skriker om hon råkar lägga vikt på benet, men inte mer ont än att hon då och då glömmer sig... Jag märker redan att hennes normala personlighet är på väg tillbaka, bland annat genom att hon absolut inte vill vara instängd samt att hon ljudligt protesterade när Ella togs ut. Jag tror fortfarande att den svåraste delen kommer vara att hålla henne stilla längre än hon själv vill. Men just nu är jag bara väldigt tacksam över att allt blivit lugnare och att det går åt rätt håll!